Max vågar ta plats med en tydlig grafisk profil och kaxig stubbighet.
De exakta sömmarna ger en antydan till leende i en fåtölj som tycks besitta ett alldeles eget liv. Lämna en eller flera Max på egen hand, och rummet ser ut att vara fullt av liv ändå.
- Grundkonceptet är detsamma, säger Johan Ansander, den stora skillnaden är att Max är mjuk och lite mer voluminös. Trots att Max ser större ut än Maximus, så är måtten desamma.
- Sömmen blir en del av möbeln och tecknar formen i de här rätt svulstiga volymerna på ett trevligt sätt, fortsätter Johan Ansander. Jag tror på att gestalta och skulptera material så att de får en antydan till karaktär, och visst, kanske är det så att möblerna blir nästan levande med en egen identitet.
De ovala korta benen ger riktning och energi, och samspelar med de vältapetserade spända ytorna. Max är ett naturligt nästa steg, en helt ny mjuk fåtölj: ett eget litet väsen med en distinkt personlighet.
